Shit, vad jag är rädd...

Kan, eller vågar rättare sagt inte gå och lägga mig.
Tidigare under kvällen hörde jag konstiga ljud. Du vet sådana ljud som du inte ska höra i ditt eget hus, om någon annan som inte ska vara där gör de! Först hörde jag något konstigt under tiden jag satt vid datorn, bloggade och lyssnade på musik. Reagerade inte. Efter ett tag hördes ljuden igen och jag stängde av musiken. Sen plöstligt så lät det jättehögt och jag blev skiitskrajj! Hjälp, mannen min hade gått ut och lillen sov i sitt rum och Daniel sov över hos mormor.
Jag gick ut till hallen, lyssnade, spejjade, kollade genom persiennerna om jag såg något eller någon.
Jag blir helt schitzofren av att vara hemma själv. Men denna gång var det riktiga smällar och bankande jag hörde.
Ljuset var tänt på nedre våningen så jag gick sakta ner med bankande hjärta i trapporna. Gick in i alla rum och tände alla lampor som går att tända. Kollade källaren och funderade på om jag inte skulle ringa grannen och höra om de flyttar om eller smäller hemme hos sig. Men deras barn sover, så jag ville inte väcka de.
Satte mig vid tv:n och började glo. Festivalen började. Tog fram pysselpåsarna jag fick från mamma och började småpyssla, allt för att förtränga rädslan och paniken inom mig.
Efter att jag hade kommit ner upphörde ljuden. Vad fan var det? Kan inte förstå att det finns så onda människor i världen som vill göra andra illa. Det är en sak att läsa eller se hemskheter på tv, men en helt annan att verkligen uppleva de!
Fy, hur ska jag somna inatt? Har sjuka tankar ibland att någon kommer in och skadar barnen och mig...Inte barnen, de får inte röras! Aldrig mina barn! Hur överlever folk tragedier och hemska brott?