Ännu en helg har passerat. Vi hade kanonväder, smått kyligt men med underbart solsken! I lördags var Daniel på kalas hos grannetjejen Ella. Igår var det lek hela dagen, med Ellas lillebror August, hemma hos oss.
Det är mysigt att iakttaga barn när det leker. Vad de talar om, hur det säger saker och ting. De imiterar oss ständigt, både positivt och negativt. Vilken makt, påverkan och ansvar vi bär på.
Det finns inget viktigare än familjen i livet. Att bygga en familj och forma individer. Om vi vuxna skulle förstå bättre hur viktig vardagen är för barnen. Det är inte resorna, kalasen och utflykterna som är viktiga i barnens vardag. Det är just vardagen, den enkla, ibland gråa och småtrista som de lär sig av. Att finnas till för sina barn och lyssna på de, trösta och krama, busa och skratta, och ännu en gång lyssna på de. Ingenting i mitt liv är viktigare än mina barn och min familj.
Ofta ser det ut som människor ger upp alltför lätt på varandra. Att ge upp är inte svårt, oftast så lämnar man bara det obekväma och tror att problemet är ur världen. Det är att hålla ihop när det är tufft som är starkt! I nöd och lust, vare sig man har lust eller nöd! Åhh, all dennna kärlek, vad jag älskar min familj och är tacksam att jag har de! Snart vill jag ha ett helt fotbollslag! ;O)
Läste denna härliga artikel och blev så glad! Snälla män, träd fram mer och visa er "daddyhood"!
måndag, oktober 17, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar