Det absurda fascinerar?

Läste någon dag att Åsa W, allas "Knutby kvinna", "Kristi brud", eller whatever, ska ge ut en skiva! Hur tryggt kan det kännas att lyssna på en skiva med tanke på allt som har hänt i Knutby? Jag vet inte, jag skulle aldrig kunna slappna av. Hur kärleksfulla texterna än må vara så hör jag ordet döööd i min skalle! Även om hon skulle ha en röst bättre än Carola, skulle jag aldrig kunna ta till mig musiken eller sången. Vad är det som är så lockande med henne att man köper en skiva? Kalla mig fördumsfull men jag gillar inte låtar som påminner om "lik i garderoben"!