Jag ska bli MENTOR!

Idag på workshopen i skolan hade en kvinna föreläsning om Näktergalen. Det är en form av mentorverksamhet vid Malmö högskola för att främja integrationen mellan barn och studenter.Förhoppningen är att skapa ett intresse hon barnen för att studera i framtiden. Barnen kommer från andra länder med olika livserfarenheter i bagaget, de bor även i sämre områden i Malmö. Jag blev så otroligt berörd av denna föreläsning och allt inom mig skrek att jag också vill hjälpa till!! Jag tror inte att man riktigt förstår vidden av att ha tillgång av en Mentor om man inte själv har varit i barnens situation. Jag vet, jag hade dock ingen tillgång till Mentor, men ack så välbehövd den personen skulle ha varit i mitt liv! Så fort föreläsningen var över gick jag fram till Carina, som föreläsaren hette, och talade med henne. Och vips så inom fem minuter så var jag på väg till en intervju. Jag önskade mig en flicka. Gärna med slaviskt språk, så att vi eventuellt ändå kan kommunicera trots att vi inte kan varandras språk. Mitt i middagslagningen ringer Johan, killen som intervjuade mig, och säger att jag har blivit tilldelat en flicka som heter Beatrice. Mer får jag inte veta om henne förrän vi ses på söndag. Det är startdagen för Mentorskapet!
Så glad jag blev att jag blev tilldelad en flicka. I och med att jag kommer in efter antagningsdatumet så fanns det i första hand pojkar som saknade mentorer. Jag för min del känner att jag kan ge en flicka mer, då jag har två små pojkar hemma, och med tanke på min egen upplevelse av att ha kommit till Sverige som barn. Jag är såå otroligt glad och förväntansfull över hur denna kontakt kommer att uppstå och att jag kommer utgöra en skillnad för en liten flicka. Våra träffar ska ske en gång i veckan och i två-tre timmar. Jag rapporterar mer efter söndagens möte!